BRF Gärdeshöjden

Vad är systematiskt brandskyddsarbete (SBA)?

Systematiskt brandskyddsarbete BRF är ett strukturerat och kontinuerligt arbete med att förebygga bränder och säkerställa att brandskyddet i fastigheten fungerar. Arbetet bygger på rutiner, dokumentation och regelbunden uppföljning – inte ett engångsprojekt.

Många blandar ihop SBA med brandskyddskontroll eller sotning, men dessa är helt olika saker. Brandskyddskontrollen är en extern besiktning utförd av en certifierad tekniker på kommunens uppdrag. SBA är däremot ett internt arbete som ni i styrelsen driver och äger själva.

Tänk på SBA som ett levande dokument som uppdateras löpande. Varje brandskyddsrond, åtgärd och förändring i fastigheten ska finnas dokumenterad.

Systematiskt brandskyddsarbete BRF är ett lagkrav

Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), kapitel 2 §2, är alla fastighetsägare skyldiga att vidta skäliga åtgärder för att förebygga brand. Det gäller din bostadsrättsförening precis lika mycket som ett företag eller en hyresvärd.

Räddningstjänsten har rätt att utöva tillsyn i era lokaler och gemensamma utrymmen. Om de bedömer att brandskyddet brister kan de kräva åtgärder och följa upp att de genomförs.

Vad händer om BRF:en inte har ett SBA?

Saknar ni dokumenterat SBA vid tillsyn riskerar föreningen en formell anmärkning med krav på snabba åtgärder under tidspress. Vid en brand kan bristande SBA påverka försäkringsersättningen negativt – försäkringsbolaget kan hävda att föreningen inte uppfyllt sina skyldigheter.

Styrelsens ansvar kan också ifrågasättas juridiskt, särskilt om olyckan hade kunnat förebyggas med ett fungerande brandskyddsarbete.

Styrelsens ansvar och brandskyddsansvarig

Styrelsen bär det övergripande ansvaret för brandskyddet som fastighetsägare. Det ingår i styrelsens ansvar i en bostadsrättsförening att se till att SBA bedrivs och dokumenteras korrekt. Ni behöver inte vara brandingenjörer – men ni måste ha kontroll på att arbetet faktiskt sker.

Det finns inget lagkrav på att utse en formell brandskyddsansvarig i en BRF, men en utsedd person – exempelvis en styrelseledamot eller fastighetsskötare – skapar tydlighet och kontinuitet.

Delat ansvar – förening och boende

Föreningen ansvarar för brandskyddet i alla gemensamma utrymmen: trapphus, källare, förråd, garage, tvättstugor och utrymningsvägar. Det inkluderar brandcellsgränser, branddörrar och nödbelysning.

Varje boende ansvarar normalt för brandvarnare inuti den egna lägenheten. Skicka gärna ut ett informationsblad till alla boende en gång per år som påminner om detta – det minskar risken för missförstånd och ökar den totala brandsäkerheten.

Så startar ni systematiskt brandskyddsarbete BRF – steg för steg

Att starta ett SBA behöver inte vara komplicerat. Följ dessa steg så har ni en stabil grund att stå på.

Steg 1: Kartlägg fastighetens brandskydd. Gå igenom vilka brandskyddsåtgärder som redan finns: brandvarnare, brandsläckare, nödbelysning, utrymningsplaner och branddörrar. Notera vad som saknas eller verkar bristfälligt.

Steg 2: Upprätta en brandskyddspolicy. En enkel policy på en sida räcker, med beskrivning av vem som ansvarar för vad och hur ofta kontroller ska göras. Styrelsen fastställer policyn och reviderar den vid behov.

Steg 3: Genomför en brandskyddsrond och dokumentera. Gå runt i fastigheten med ett protokoll och kontrollera utrymningsvägar, brandsläckare, dörrstängare och att ingenting blockerar korridorer eller trapphus.

Steg 4: Ta fram en åtgärdsplan. Lista de brister ni identifierade, vem som ansvarar för åtgärden och vilket datum det ska vara klart. En enkel tabell i ett dokument fungerar utmärkt.

Steg 5: Följ upp regelbundet. Genomför brandskyddsrond minst en gång per år – i större fastigheter med fler än 50 lägenheter rekommenderas halvårsvis uppföljning. Koppla gärna SBA-arbetet till föreningens underhållsplan så att brandskyddsinvesteringar planeras långsiktigt.

Vad ska SBA-dokumentationen innehålla?

Dokumentationen behöver inte vara ett tjockt pärm – det viktiga är att den är aktuell och lätt att hitta.

• Brandskyddspolicy – föreningens övergripande mål och ansvarsfördelning.
• Brandskyddsrond med protokoll – datum, vem som genomfört ronden och vad som kontrollerades.
• Åtgärdsplan – konkreta brister med ansvarig person och deadline.
• Logg över genomförda åtgärder – bevis på att identifierade brister faktiskt åtgärdats.

Moderna riskområden att ha koll på

Laddning av elcyklar och elbilar i garage och cykelrum är en snabbt växande brandrisk i svenska bostadsrättsföreningar. Litiumbatterier kan antändas utan förvarning och bränder sprider sig snabbt i trånga utrymmen. Läs mer om hur ni hanterar detta i vår guide om laddbox i BRF.

Förvaringsutrymmen och källare är andra klassiska riskområden där brännbart material samlas och skapar förutsättningar för brand. Håll dessa utrymmen rena och se till att brandcellsgränserna är intakta.

Ta hjälp av en extern brandskyddskonsult

En extern konsult är inte alltid nödvändig, men i större fastigheter eller när intern kunskap saknas kan det vara en klok investering. En konsult kan granska er befintliga dokumentation, genomföra en oberoende brandskyddsrond och utbilda styrelsen i hur SBA ska skötas framöver.

En genomgång och upprättande av SBA-dokumentation för en mellanstor BRF brukar kosta 5 000–15 000 kronor beroende på fastighetens storlek. Välj en konsult med erfarenhet av bostadsrättsföreningar och koppla gärna ihop SBA-arbetet med er övriga fastighetsskötsel i BRF för en sammanhållen förvaltning.

Det vanligaste misstaget styrelser gör är att upprätta ett SBA en gång och sedan låta det samla damm. Räddningstjänsten och er försäkringsgivare förväntar sig ett löpande arbete – inte ett dokument från 2021 som aldrig uppdaterats.

Vanliga frågor om SBA i BRF

Är systematiskt brandskyddsarbete ett lagkrav för bostadsrättsföreningar?

Ja, enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) kapitel 2 §2 är alla fastighetsägare – inklusive bostadsrättsföreningar – skyldiga att vidta skäliga brandskyddsåtgärder och bedriva ett strukturerat brandskyddsarbete.

Hur ofta ska SBA utföras och dokumenteras i en BRF?

Brandskyddsrond bör genomföras minst en gång per år, och i större fastigheter rekommenderas halvårsvis. Dokumentationen ska uppdateras löpande vid varje kontroll och åtgärd.

Vad är skillnaden mellan SBA och en brandskyddsbesiktning?

SBA är ett löpande internt arbete som fastighetsägaren själv driver och dokumenterar. En brandskyddsbesiktning är en extern kontroll utförd av en certifierad tekniker på uppdrag av kommunen. De kompletterar varandra men ersätter inte varandra.

Vad händer om BRF:en inte uppfyller kraven på SBA?

Räddningstjänsten kan vid tillsyn kräva åtgärder och följa upp att de genomförs. Vid brand kan bristande SBA påverka försäkringsersättningen negativt och styrelsens ansvar kan ifrågasättas juridiskt.

En avgiftshöjning i BRF kan kännas som en obehaglig överraskning. Men höjningen är nästan alltid ett resultat av faktorer styrelsen varken kan ignorera eller styra fullt ut. Den här guiden förklarar varför det händer, vad du har rätt att göra och hur det påverkar din lägenhet som tillgång.

Varför sker en avgiftshöjning i BRF?

De vanligaste orsakerna är stigande räntekostnader, högre driftskostnader för el och värme samt planerat underhåll. Alla tre kan slå mot ekonomin samtidigt. Då tvingas styrelsen att agera snabbt.

En kostnad som ofta förbises är tomträttsavgälden – avgiften föreningen betalar kommunen för att nyttja marken. Den omförhandlas med ojämna mellanrum och kan höjas kraftigt på kort tid. Föreningar med tomträttsmark är extra känsliga för sådana chocker.

Inflationen under 2022–2026 har också pressat upp kostnader för städtjänster och reservdelar. Styrelsen har i praktiken inget val annat än att föra vidare delar av dessa kostnader till medlemmarna.

Kapitalkostnader och föreningens lån

Hur hårt en ränteuppgång slår beror på föreningens belåningsgrad. En förening med stora lån i förhållande till fastighetsvärdet får omedelbart högre utgifter när räntan stiger. Det leder direkt till avgiftshöjningar.

Nybildade föreningar är extra sårbara. De har ofta tagit lån vid byggnation och har inte hunnit amortera ned skulden. Vill du förstå sambandet kan du läsa mer om föreningens ekonomi och belåningsgrad.

Underhållsplan och sparande

En förening som sparat metodiskt enligt sin underhållsplan kan finansiera renoveringar utan drastiska avgiftshöjningar. En förening som missat att avsätta tillräckligt hamnar i ett läge där höjningen blir stor och akut.

Det är därför en välskött underhållsplan för BRF inte är en administrativ formalitet. Den är direkt kopplad till hur mycket du betalar varje månad.

Får styrelsen besluta om avgiftshöjning i BRF utan stämma?

Ja – i de flesta föreningar ger stadgarna styrelsen mandat att besluta om avgiftsnivån utan att kalla till stämma. Det är stadgarna, inte lagen, som reglerar detta. Kontrollen finns alltså i föreningens egna dokument.

Avgiftsnivån är inte reglerad i lag. Styrelsen har stor frihet att bestämma nivån, så länge beslutet är sakligt motiverat. Det ska också protokollföras av styrelsen för att vara formellt giltigt.

Varseltiden innan en höjning träder i kraft varierar, men 1–3 månader är typiskt. Läs din förenings stadgar för att se exakt vad som gäller.

Hur mycket kan avgiften höjas – räkneexempel

Antag att du bor i en lägenhet på 60 kvm med en avgift på 4 000 kr/mån, eller på 90 kvm med 6 000 kr/mån. Så här ser höjningarna ut:

• 10 % höjning: 60 kvm → 4 400 kr/mån (+400 kr) | 90 kvm → 6 600 kr/mån (+600 kr)
• 20 % höjning: 60 kvm → 4 800 kr/mån (+800 kr) | 90 kvm → 7 200 kr/mån (+1 200 kr)
• 30 % höjning: 60 kvm → 5 200 kr/mån (+1 200 kr) | 90 kvm → 7 800 kr/mån (+1 800 kr)

En höjning på 30 % kan låta alarmerande. Men om föreningen inte höjt avgiften på fem år och räntorna stigit kraftigt kan det ändå vara motiverat. Kontexten avgör om en höjning är rimlig.

Regionala skillnader i avgiftsnivå

Stockholm, Göteborg och Malmö har generellt högre avgifter per kvm. I Stockholm rör sig snittet ofta kring 600–900 kr/kvm/år. I övriga landet ligger det vanligtvis på 400–700 kr/kvm/år.

Vill du jämföra din förening med snittet tar du föreningens totala årsavgifter och dividerar med den totala bostadsarean. Branschorganisationen HSB publicerar regelbundet statistik som ger en bra referenspunkt.

Vad kan du göra som medlem vid en avgiftshöjning i BRF?

Du har flera demokratiska verktyg. Börja med att begära ekonomisk information från styrelsen – du har rätt till budgeten och årsredovisningen. Granska dem noga innan du drar slutsatser.

• Steg 1: Begär ut årsredovisning, budget och räntekalkyl från styrelsen.
• Steg 2: Identifiera vilka kostnadsposter som ökat och om höjningen är proportionerlig.
• Steg 3: Ta upp dina frågor skriftligt med styrelsen och begär svar.
• Steg 4: Lämna in en motion till årsstämman om du vill att frågan diskuteras formellt.

Du kan också motionera eller begära extra stämma om du anser att höjningen behöver granskas. En extra stämma kräver vanligtvis att minst 10 % av medlemmarna ställer sig bakom begäran.

Det finns en sak du inte kan göra: vägra betala avgiften. Det riskerar förverkande av bostadsrätten. Betala alltid – och för kampen demokratiskt istället.

Så läser du föreningens ekonomi

Tre nyckeltal är värda extra uppmärksamhet: skuld per kvm (under 5 000 kr är bra, över 10 000 kr är högt), räntetäckningsgraden och storleken på underhållsfonden. En förening med låg underhållsfond och hög belåning är i ett sårbart läge.

Vill du veta hur du tolkar siffrorna kan du läsa mer om att läsa och förstå årsredovisningen.

Hur påverkar avgiftshöjningen bostadens värde?

En hög månadsavgift minskar köparnas betalningsvilja. Köpare räknar alltid ihop bolånekostnad och avgift till en total boendekostnad. Stiger avgiften sjunker utrymmet för ett högre bud.

En tumregel i mäklarbranschen: varje 1 000 kr högre avgift per månad kan motsvara 150 000–300 000 kr lägre budnivå. I ett pressat marknadsläge kan effekten bli ännu större.

Planerar du att sälja bör du kommunicera orsakerna till höjningen tydligt via mäklaren. En höjning efter stambyte eller fasadrenovering är mer acceptabel för köpare än en höjning orsakad av dålig förvaltning.

Vanliga frågor om avgiftshöjning i BRF

Hur mycket får en BRF höja avgiften?

Det finns ingen lagstadgad gräns. Styrelsen beslutar utifrån föreningens ekonomiska behov. Höjningen måste vara sakligt motiverad och kommuniceras med rimlig varseltid enligt stadgarna.

Kan jag som medlem stoppa en avgiftshöjning?

Du kan inte ensam stoppa den. Men du kan motionera på stämman, begära extra stämma tillsammans med minst 10 % av medlemmarna eller rikta formell kritik mot styrelsen via stämman.

Vad är en rimlig avgift per kvadratmeter i en BRF?

Sverige ligger i snitt på ungefär 500–800 kr per kvm och år. Det beror på region, föreningens ålder och belåningsgrad. Stockholm och andra storstäder ligger generellt i den övre delen av spannet.

Vad innebär förvaltning bostadsrättsförening?

Förvaltning bostadsrättsförening omfattar allt löpande arbete som krävs för att föreningen ska fungera – ekonomiskt, tekniskt och administrativt. Utan strukturerad förvaltning riskerar ni eftersatt underhåll, röriga räkenskaper och missnöjda medlemmar. Det är grunden för att fastigheten ska hålla sitt värde och att medlemmarna ska trivas.

Förvaltningen delas typiskt in i tre delar: ekonomisk förvaltning (bokföring, årsredovisning, avgifter), teknisk förvaltning (underhåll, besiktningar, fastighetsskötsel) och administrativ förvaltning (medlemsregister, stämmoprotokoll, myndighetskontakter). Alla tre hänger ihop och påverkar varandra.

Ekonomisk förvaltning bostadsrättsförening

Den ekonomiska förvaltningen är ryggraden i en välskött BRF. Här ingår löpande bokföring, upprättande av årsredovisning och avisering av månadsavgifter till medlemmarna. Skatter, momsredovisning och kontakter med revisorn är också centrala delar.

Vill ni fördjupa er i ämnet finns en utförlig genomgång av ekonomisk förvaltning i BRF som täcker alla delar i detalj. Många styrelser väljer att lägga ut just den ekonomiska förvaltningen externt, eftersom den kräver specifik kompetens och tar mycket tid.

Hur stor buffert bör en BRF ha?

En tumregel är att ha likvida medel motsvarande 3–6 månaders löpande driftskostnader. För en förening med 500 000 kr i månatliga kostnader innebär det en buffert på 1,5–3 miljoner kronor.

Bufferten ska täcka oväntade reparationer – till exempel ett plötsligt rörhaveri eller en trasig hiss – utan att ni behöver ta brådskande lån eller höja avgifterna akut. Läs mer om hur ni planerar BRF:ens ekonomi på ett hållbart sätt.

Teknisk förvaltning och fastighetsskötsel

Den tekniska förvaltningen rör fastighetens fysiska skick och innefattar planerat underhåll, akuta reparationer, besiktningar och den dagliga fastighetsskötseln. Ni är skyldiga att följa flera lagkrav. OVK i bostadsrättsförening – obligatorisk ventilationskontroll – ska genomföras med regelbundna intervall beroende på byggnadens typ.

Hissbesiktningar ska ske vart sjätte år enligt Boverkets regler. Missar ni dessa riskerar ni böter och i värsta fall driftstopp.

Underhållsplan – grunden för långsiktig förvaltning

En underhållsplan listar alla planerade underhållsåtgärder för fastigheten – tak, fasad, stammar, hissar, fönster – med uppskattade kostnader och tidpunkter. Utan den är ni blinda för vad som behöver göras och när, vilket ofta leder till plötsliga stora kostnader som föreningen inte är beredd på.

En genomarbetad underhållsplan för BRF är ett strategiskt verktyg som skyddar fastighetsvärdet och ger styrelsen ett konkret beslutsunderlag inför varje budgetår.

Fastighetsskötselns roll i den dagliga driften

Fastighetsskötaren hanterar det praktiska i vardagen – felanmälningar, rondering av gemensamma utrymmen, städning och enklare reparationer. En förvaltare ansvarar i stället för den övergripande planeringen, upphandlingarna och kontakten med myndigheter.

Mer om vad rollen innebär hittar ni i vår artikel om fastighetsskötsel i BRF. En tydlig ansvarsfördelning mellan skötare och förvaltare är avgörande för att ingenting ska falla mellan stolarna.

Egen förvaltning eller extern förvaltare – vad passar er BRF?

Att sköta förvaltningen internt via styrelsen fungerar i mindre föreningar med engagerade och kunniga ledamöter. Fördelen är lägre kostnader och direkt kontroll, men det kräver mycket tid och rätt kompetens – saknas det riskerar ni misstag som kostar mer att rätta till.

Ett externt förvaltningsbolag tar över det löpande arbetet och bidrar med professionell kompetens. Kostnad tillkommer, men det ska vägas mot värdet av att slippa felaktig bokföring eller missat underhåll. Oavsett val är styrelsens ansvar i en bostadsrättsförening alltid detsamma – ni kan delegera arbetsuppgifter, men aldrig ansvaret.

Vad kostar extern förvaltning av en BRF?

Ekonomisk förvaltning kostar typiskt 400–900 kr per lägenhet och år. En förening med 30 lägenheter kan alltså räkna med 12 000–27 000 kr per år för den delen.

Teknisk förvaltning varierar mer beroende på fastighetens storlek, skick och avtalets innehåll. Begär alltid offert från minst tre leverantörer och jämför vad som faktiskt ingår – lägsta pris är inte alltid bäst om viktiga tjänster saknas.

Så väljer ni rätt förvaltning bostadsrättsförening – steg för steg

Börja med att kartlägga era egna behov: behöver ni ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning eller båda? Dålig förvaltning får konkreta konsekvenser – felaktig bokföring kan leda till skatteproblem, eftersatt underhåll sänker fastighetsvärdet och missnöjda medlemmar skapar konflikter på stämman.

Här är en checklista för upphandlingen:

• Kartlägg behoven: Vilka tjänster behöver ni – ekonomisk, teknisk eller fullservice?
• Hämta minst tre offerter: Jämför pris, innehåll och avtalsvillkor noggrant.
• Kontrollera referenser: Be om kontaktuppgifter till föreningar de förvaltar i dag och ring dem.
• Granska avtalet: Hur lång uppsägningstid? Vad ingår? Vad kostar tillval?
• Utvärdera tillgänglighet: Hur når ni förvaltaren vid akuta ärenden? Finns en tydlig kontaktperson?
• Följ upp löpande: Boka in ett uppföljningsmöte efter sex månader för att utvärdera samarbetet.

Vanliga frågor om förvaltning i BRF

Vad kostar förvaltning av BRF?

Ekonomisk förvaltning kostar typiskt 400–900 kr per lägenhet och år. Teknisk förvaltning varierar mer beroende på fastighetens storlek och skick. Totalkostnaden beror på vilket tjänstepaket ni väljer och föreningens storlek.

Vad gör en förvaltare i en BRF?

En förvaltare hanterar det löpande arbetet som styrelsen annars ansvarar för – bokföring, årsredovisning, avgiftsavisering, felanmälningar och myndighetskontakter, beroende på vilket avtal som tecknats.

Vem är ytterst ansvarig i en bostadsrättsförening?

Styrelsen är ytterst ansvarig, juridiskt och praktiskt, för föreningens förvaltning och ekonomi. Anlitar man en extern förvaltare delegeras arbetsuppgifter men inte ansvaret – det kvarstår alltid hos styrelsen.

Kan en BRF sköta förvaltningen helt på egen hand?

Ja, men det kräver kompetens och tid från styrelsemedlemmarna. Det fungerar bäst i mindre föreningar med engagerade och kunniga styrelseledamöter. Ekonomisk förvaltning är ofta den del som externaliseras först.

Vad är OVK och varför berörs din BRF?

OVK står för obligatorisk ventilationskontroll och är ett lagkrav som regleras i Plan- och bygglagen (PBL) samt Boverkets byggregler. Syftet är enkelt: att säkerställa att ventilationen i byggnaden fungerar som den ska och att inomhusluften håller god kvalitet.

God ventilation förebygger fukt, mögel och dålig luftkvalitet – problem som kan leda till ohälsa hos de boende. Det är alltså inte bara en formell pappersövning.

Som bostadsrättsförening är ni fastighetsägare. Det innebär att styrelsens ansvar i en bostadsrättsförening inkluderar att se till att OVK genomförs enligt de intervaller som gäller för er byggnad. Det ansvaret kan inte delegeras till de enskilda bostadsrättshavarna.

Hur ofta ska OVK göras och vilka system omfattas?

Besiktningsintervallet beror på vilket ventilationssystem byggnaden har och när den byggdes. Flerbostadshus omfattas alltid av OVK-kravet, oavsett ålder.

En- och tvåbostadshus med självdrag är undantagna från återkommande besiktningar. De behöver bara genomföra en första OVK när byggnaden tas i bruk, inte därefter.

Intervaller per ventilationssystem i korthet

Här är de vanligaste systemen och deras besiktningsintervall:

• FT-ventilation (från- och tilluftsventilation): var 3 år
• FTX-ventilation (med värmeåtervinning): var 3 år
• F-ventilation (enbart frånluft): var 6 år
• S-ventilation (självdrag i flerbostadshus): var 6 år

Den första besiktningen ska göras när byggnaden tas i bruk eller när ett nytt ventilationssystem installeras. Därefter gäller de återkommande intervallerna ovan. Kontrollera vilket system er fastighet har – det avgör hur ofta ni behöver boka in en OVK-besiktning.

Gäller OVK-kravet även köksfläktar?

Köksfläktar och frånluftsventilation i enskilda lägenheter ingår i det övergripande ventilationssystemet. Kontrollanterna bedömer hela systemet som en enhet, inte varje lägenhet separat.

Det innebär att funktionskontrollanten behöver tillträde till lägenheter för att mäta luftflöden vid don och tilluftsventiler. Däremot kontrolleras inte boendes egna köksfläktar fristående – fokus ligger på att systemet som helhet uppfyller kraven.

Vem får utföra OVK bostadsrättsförening och vad kostar det?

Enbart certifierade funktionskontrollanter får genomföra OVK. Det är ett krav enligt Boverkets föreskrifter och certifieringen utfärdas av ett ackrediterat certifieringsorgan. Styrelsen kan alltså inte utföra besiktningen själv, oavsett hur tekniskt kunnig någon i styrelsen är.

För att hitta en certifierad kontrollant kan ni söka i Boverkets register. Be alltid om bevis på giltig certifiering innan ni anlitar någon.

Vad kostar en OVK-besiktning för en BRF?

Priset varierar beroende på antal lägenheter, ventilationstyp och hur tillgängliga utrymmena är. Som tumregel kan ni räkna med ungefär 300–700 kronor per lägenhet.

En förening med 30 lägenheter bör budgetera för 10 000–20 000 kronor totalt. FTX-system kostar generellt mer att kontrollera än enklare frånluftsystem, eftersom fler komponenter ingår.

Begär alltid offerter från minst tre certifierade funktionskontrollanter. Prisskillnaderna kan vara betydande. Ta med OVK-kostnaden i er underhållsplan för BRF så att ni kan planera utgiften i god tid och undvika överraskningar i budgeten.

Så här bokar och förbereder styrelsen en OVK-besiktning

Börja med att identifiera vilket ventilationssystem fastigheten har och vilket år nästa besiktning ska vara klar. Boka en certifierad funktionskontrollant i god tid – populära kontrollanter kan ha lång kötid, särskilt på våren och hösten.

Informera de boende skriftligt minst två veckor innan besiktningen. Berätta tydligt varför de behöver ge tillträde till lägenheten och ungefär hur lång tid ett besök tar, ofta 20–40 minuter per lägenhet.

En styrelsemedlem bör vara tillgänglig under hela besiktningsdagen. Det underlättar om kontrollanten hittar problem som kräver snabba beslut eller om en boende har frågor.

Om en boende vägrar ge tillträde

Enligt bostadsrättslagen är bostadsrättshavaren skyldig att ge tillträde till sin lägenhet för besiktning och underhåll. Det gäller även OVK.

Om en boende ändå vägrar, gör så här:

• Skicka en skriftlig begäran om tillträde med tydligt datum och syfte.
• Dokumentera alla kontaktförsök noggrant med datum och metod.
• Om vägran kvarstår kan styrelsen ansöka om tillträdesföreläggande via hyresnämnden.

Styrelsen har ansvaret för att OVK genomförs i hela fastigheten. Dokumentationen är avgörande om ni senare behöver visa att ni gjort allt rätt.

OVK-protokollet: vad händer efter besiktningen?

När besiktningen är klar upprättar kontrollanten ett OVK-protokoll. Det innehåller resultatet – godkänd eller underkänd – samt eventuella noterade brister och krav på åtgärder.

Ni är skyldiga att anslå OVK-intyget i byggnaden så att alla boende kan ta del av det. Kommunen ska också ha en kopia; det är kommunens bygg- och miljönämnd som ansvarar för tillsyn.

Kommunicera resultatet till medlemmarna, till exempel via anslagstavlan, ett nyhetsbrev eller på föreningens webbplats. Behandla OVK-resultatet på nästa styrelsemöte och dokumentera det i protokoll från styrelsemötet. Ett godkänt resultat kan också vara ett tillfälle att se över om det finns möjligheter att sänka driftkostnader i föreningen genom effektivare ventilation.

Åtgärda brister efter underkänd OVK

En underkänd besiktning innebär att ventilationssystemet inte uppfyller gällande krav. Det kan handla om otillräckliga luftflöden, igensatta don eller felaktigt injusterade system.

Ni har normalt sett tre månader på er att åtgärda påtalade brister, men kontrollanten anger en specifik tidsgräns i protokollet. Efter åtgärd krävs en ny besiktning som bekräftar att bristerna är åtgärdade.

Uteblir åtgärden har kommunen rätt att utfärda ett vitesföreläggande. Det innebär att föreningen kan tvingas betala ett kännbart belopp om kravet inte uppfylls inom utsatt tid.

Konsekvenser om OVK bostadsrättsförening försummas

Kommunens bygg- och miljönämnd har tillsynsansvar och kan kräva att ni genomför OVK. Följer ni inte kravet kan nämnden utfärda vitesföreläggande – och vitet kan hamna på tiotusentals kronor.

Styrelsen kan även hållas ansvarig om bristande ventilation leder till skada eller ohälsa hos de boende. Det är ett personligt ansvar som styrelseledamöter bör ta på allvar.

Från ett försäkringsperspektiv kan eftersatt OVK försämra föreningens ställning vid en skadereglering. Försäkringsbolaget kan invända att föreningen inte skött sitt underhållsansvar om fukt- eller mögelskador uppstår.

Det finns alltså starka skäl att hålla OVK-besiktningarna på rätt tidsintervall. Det skyddar de boende, styrelsen och föreningens ekonomi.

Vanliga frågor

Hur ofta måste en bostadsrättsförening göra OVK?

Det beror på ventilationssystemet. FT- och FTX-ventilation kräver besiktning var 3 år. F-ventilation och självdrag i flerbostadshus kräver besiktning var 6 år. Den allra första besiktningen görs när byggnaden tas i bruk.

Vad kostar en OVK-besiktning för en BRF?

Ungefär 300–700 kronor per lägenhet, beroende på ventilationstyp, antal lägenheter och kontrollantens prissättning. En förening med 30 lägenheter bör räkna med cirka 10 000–20 000 kronor totalt.

Vad händer om föreningen inte genomför OVK?

Kommunen kan utfärda ett vitesföreläggande. Styrelsen kan dessutom bli ansvarig om bristande ventilation leder till skada eller ohälsa hos de boende. Det är ett ansvar som inte bör underskattas.

Vad händer om en boende vägrar ge tillträde vid OVK?

Bostadsrättshavaren är enligt bostadsrättslagen skyldig att ge tillträde. Styrelsen bör skicka en skriftlig begäran och dokumentera alla steg. I sista hand kan styrelsen ansöka om tillträdesföreläggande via hyresnämnden.

Måste föreningen dela OVK-protokollet med medlemmarna?

OVK-intyget ska anslås i byggnaden så att alla boende kan ta del av det. Det är också god praxis att informera via nyhetsbrev eller ta upp resultatet på föreningsstämman, så att alla medlemmar är medvetna om ventilationens status.

Vad är ett styrelseprotokoll i en BRF?

Ett protokoll BRF styrelse är det officiella dokumentet som visar vad styrelsen beslutade på ett möte. Det är föreningens minne – och ett juridiskt bevis på att beslut fattades på rätt sätt.

Den juridiska grunden finns i lagen om ekonomiska föreningar (LEF), kapitel 6, paragraferna 39–40. Enkelt förklarat kräver lagen att styrelsen för protokoll vid varje möte, att protokollet undertecknas av ordföranden och justeras av minst en ytterligare ledamot. Det handlar alltså inte om en frivillig rutin – det är ett krav.

Att förstå styrelsearbete i BRF underlättar arbetet med protokollen enormt. Bra protokollförande gör hela styrelsens arbete mer transparent och hanterbart.

Styrelseprotokoll vs. stämmoprotokoll

Det är lätt att blanda ihop dessa två. Styrelseprotokollet dokumenterar beslut som styrelsen fattar löpande under året. Stämmoprotokollet dokumenterar beslut som föreningens medlemmar fattar gemensamt på stämman.

Du kan läsa mer om stämmoprotokoll från årsstämman om du vill förstå skillnaderna på djupet. En viktig praktisk skillnad: stämmoprotokoll har medlemmarna rätt att läsa, men styrelseprotokoll är inte offentliga.

Vad ska ett styrelseprotokoll innehålla?

Ett komplett protokoll BRF styrelse ska alltid innehålla dessa obligatoriska punkter:

• Datum, tid och plats för mötet
• Vilka som deltog – namn och roll
• Att mötet förklarades beslutsmässigt
• Varje ärende som behandlades, med tydligt beslut eller notering om diskussion
• Eventuella reservationer mot beslut
• Underskrift av ordföranden och justeraren

Kontrollera alltid att föreningens stadgar inte ställer ytterligare krav. Vissa föreningar har egna regler om hur många justerare som krävs.

Beslutspunkter vs. diskussionspunkter

En beslutspunkt är ett ärende där styrelsen faktiskt fattar ett beslut. En diskussionspunkt är ett ärende som diskuteras men där inget formellt beslut tas – kanske för att frågan behöver utredas vidare.

Det är avgörande att skilja på dessa i texten. Ett konkret exempel: ”§ 5 Offert renovering trapphus – Styrelsen beslutade att godkänna offert från Måleri AB på 48 500 kr inklusive moms.” Det är en beslutspunkt. Jämför med: ”§ 6 Laddstolpar – Styrelsen diskuterade möjligheten att installera laddstolpar i garaget. Frågan remitteras till nästa möte för vidare utredning.” Det är en diskussionspunkt.

Om du blandar ihop dessa riskerar du att skapa otydlighet kring vad föreningen faktiskt är bunden av.

Känsliga beslut och sekretess i protokollet

Ibland fattar styrelsen beslut som rör en enskild medlem – till exempel vid en störning eller en obetald avgift. Här gäller det att formulera sig rätt.

Skriv hellre ”Styrelsen beslutade att vidta åtgärd gällande ärende 2026-04, avseende störning i fastigheten” än att namnge personen direkt. Det skyddar den enskildes integritet utan att utelämna att ett beslut faktades.

Styrelseprotokoll är inte offentliga handlingar. Medlemmar i föreningen har ingen lagstadgad rätt att ta del av dem. Det skiljer sig från stämmoprotokoll och är en vanlig missuppfattning bland BRF-medlemmar.

Vem skriver och undertecknar protokollet?

Styrelsen utser en sekreterare som för protokollet under mötet. Det behöver inte vara en styrelseledamot – en suppleant som tjänstgör vid mötet kan också agera sekreterare. Det är praktiskt i mindre styrelser.

Ordföranden leder mötet och ansvarar för att protokollet undertecknas. Men ordföranden kan inte vara justerare för sitt eget protokoll – det kräver en annan person. Justeraren är en oberoende kontroll av att protokollet stämmer med vad som faktiskt sades och beslutades.

Det ingår i styrelsens ansvar i bostadsrättsföreningen att säkerställa att protokollen hanteras korrekt och arkiveras på ett betryggande sätt.

En ledamot som röstar mot ett beslut kan lägga en reservation i protokollet. Det ser ut så här: ”Ledamot Anna Svensson reserverade sig mot beslutet i § 5 med motiveringen att offerten borde ha konkurrensutsatts ytterligare.” En reservation skyddar ledamoten från personligt ansvar för beslutet.

Tidsfrist för justering och undertecknande

Lagen anger ingen exakt tidsfrist, men god praxis är att protokollet är justerat och undertecknat inom två veckor efter mötet. Väntar ni för länge riskerar ni att detaljer glöms bort och att protokollets trovärdighet försvagas.

Om protokollet inte justeras alls är det formellt ogiltigt. Det kan skapa problem vid till exempel en tvist om ett beslut verkligen fattades. Sätt en påminnelse direkt efter mötet – det tar fem minuter att justera ett välskrivet protokoll.

Mall: så ser ett protokoll BRF styrelse ut

Här är en gratis mallstruktur du kan använda direkt – ingen inloggning krävs:

• Rubrik: Protokoll fört vid styrelsemöte i [Föreningens namn], [Datum]
• Plats: [Adress eller digital plattform]
• Närvarande: [Namn och roll för samtliga deltagare]
• § 1 Mötets öppnande – Ordföranden förklarade mötet öppnat.
• § 2 Val av sekreterare och justerare – [Namn] valdes till sekreterare. [Namn] valdes till justerare.
• § 3 Godkännande av dagordning – Dagordningen godkändes.
• § 4–N – Varje ärende med tydlig besluts- eller diskussionsnotering.
• § Sista – Mötets avslutande. Tid och plats för nästa möte.
• Underskrifter: Ordförande + Justerare + Datum

Ett konstituerande möte hålls direkt efter årsstämman och skiljer sig lite från ett vanligt styrelsemöte. Där ska protokollet även dokumentera fördelning av styrelseposter – till exempel vem som är ordförande, kassör och sekreterare. Det är en obligatorisk paragraf som inte finns i vanliga styrelsemötesprotokoll.

Arkivering, rättelse och digitala möten

En BRF ska spara sina styrelseprotokoll permanent, eller minst 10 år. Protokollen räknas som en del av föreningens räkenskapsmaterial enligt Boverkets och Bolagsverkets riktlinjer för föreningar. Spara alltid en digital säkerhetskopia utöver pappersoriginalet.

Digitala möten och hybridmöten är fullt giltiga. I protokollet noterar ni: ”Mötet hölls digitalt via [plattform]. Samtliga ledamöter deltog via video med ljud och bild.” Det räcker för att dokumentera mötesformen. Underskrifter kan hanteras digitalt med e-signatur.

Rätta ett felaktigt protokoll – så gör du

Fel innan justering är enkla – ändra direkt i dokumentet innan det undertecknas. Inga konstigheter.

Fel som upptäcks efter att protokollet är justerat hanteras så här:

• Upprätta ett rättelsedokument – aldrig ändra i det ursprungliga protokollet.
• Ange vilket paragrafnummer och vilket möte rättelsen avser.
• Beskriv vad som var fel och vad som är rätt.
• Låt ordföranden och justeraren underteckna rättelsen.
• Arkivera rättelsen tillsammans med originalprotokollet.

Om ett protokoll har försvunnit helt rekonstruerar ni det via e-post, kallelser och mötesdeltagarnas minnesanteckningar. Upprätta ett ersättningsdokument med tydlig notering om att originalet saknas, och låt styrelsen justera det på nytt. Det är bättre än ett hål i arkivet.

Vanliga frågor

Är styrelseprotokoll i BRF offentliga – får man läsa dem?

Nej, styrelseprotokoll är inte offentliga. Medlemmar i föreningen har ingen lagstadgad rätt att ta del av dem. Det skiljer sig från stämmoprotokoll, som medlemmarna har rätt att läsa. Styrelsen kan välja att dela delar av protokollet, men är inte skyldiga att göra det.

Kan ordföranden och justeraren vara samma person?

Nej, ordföranden och justeraren måste vara olika personer. Syftet med justeraren är oberoende granskning – det faller om samma person granskar sitt eget protokoll. Välj alltid en annan styrelseledamot som justerare.

Hur länge ska en BRF spara sina protokoll?

Styrelseprotokoll bör sparas permanent, men minst 10 år. De arkiveras som en del av föreningens räkenskapsmaterial. Spara alltid en digital säkerhetskopia utöver fysiska dokument.

Får en suppleant föra protokoll på styrelsemötet?

Ja, en suppleant som tjänstgör vid mötet kan agera sekreterare och föra protokollet. Det är vanligt i mindre styrelser där inte alla ordinarie ledamöter alltid kan närvara.

Vad gör man om ett protokoll har försvunnit eller kommit bort?

Försök rekonstruera protokollet via e-post, möteskallelser och deltagarnas minnesanteckningar. Upprätta sedan ett ersättningsdokument med en tydlig notering om att originalet saknas och varför. Låt styrelsen justera ersättningsdokumentet och arkivera det på samma sätt som ett ordinarie protokoll.

Varför driftkostnader är avgörande för BRF:s ekonomi

Att sänka driftkostnader i en BRF handlar inte bara om att undvika avgiftshöjningar. Med rätt åtgärder kan ni faktiskt sänka månadsavgiften – något som alltför få styrelser tar på allvar.

Driftkostnader inkluderar värme, el, vatten, fastighetsskötsel, städ, försäkringar och administration. Sammantaget utgör dessa poster typiskt 30–50 % av en BRF:s totala kostnader. Det är alltså ett område där marginella förbättringar ger stor effekt på föreningens ekonomi.

En förening med 2 500 kvm boyta som sänker sin driftkostnad med 100 kr/kvm sparar 250 000 kr per år. Det är pengar som antingen stärker likviditeten eller skapar utrymme för en faktisk avgiftssänkning på stämman.

Vad påverkar driftkostnaderna mest?

• Uppvärmning och varmvatten – ofta den enskilt största posten
• El till gemensamma utrymmen, hissar och ventilation
• Vatten och avlopp
• Fastighetsskötsel, städ och trädgård
• Försäkringspremier

Ingen av dessa poster är huggen i sten. Alla går att påverka med rätt strategi och systematiskt arbete.

Nyckeltal du måste känna till som styrelsemedlem

En välskött ekonomisk förvaltning av BRF bygger på att styrelsen faktiskt följer rätt nyckeltal – inte bara tittar på årets resultat i årsredovisningen.

De viktigaste nyckeltalen är:

• Driftkostnad per kvm – visar om ni är effektiva jämfört med liknande föreningar
• Justerat resultat – ger en rättvisande bild av kassaflödet
• Räntekänslighet – hur sårbar är föreningen vid ränteförändringar?
• Likviditetsreserv – har ni råd att möta oväntade kostnader?

Så beräknar du driftkostnad per kvadratmeter

Formeln är enkel: totala driftkostnader ÷ boyta (kvm) = kr/kvm per år.

Exempel: En förening med 2 000 000 kr i driftkostnader och 2 500 kvm boyta får 800 kr/kvm. Ett rimligt riktmärke för en genomsnittlig BRF i 2026 är 600–900 kr/kvm per år, beroende på fastighetens ålder och uppvärmningsform. Ligger ni över 900 kr/kvm finns det nästan alltid åtgärder att göra.

Justerat resultat är årets redovisade resultat med avskrivningar tillagda. Det ger en bättre bild av det faktiska kassaflödet och används för att bedöma om avgiftsnivån är hållbar långsiktigt.

Räntekänslighet och likviditetsbuffert

Räntekänslighet mäter hur mycket årsavgiften behöver höjas om räntan stiger med 1 procentenhet. Formeln: lånevolym × 0,01 ÷ antal lägenheter = kostnad per lägenhet och år.

Exempel: En förening med 20 miljoner kr i lån och 40 lägenheter får 20 000 000 × 0,01 ÷ 40 = 5 000 kr per lägenhet och år. Det motsvarar ungefär 415 kr mer i månadsavgift per lägenhet vid en ränteuppgång på 1 procentenhet.

Rekommenderad likviditetsbuffert är minst 1 000–1 500 kr per kvm boyta i likvida medel. En förening med 2 500 kvm bör alltså ha minst 2,5–3,75 miljoner kr tillgängligt.

Sänka driftkostnader BRF: energieffektivisering med störst potential

Uppvärmning och varmvatten är ofta den enskilt största driftkostnadsposten efter räntekostnader. Här finns den absolut största potentialen att sänka kostnaderna snabbt.

Tre åtgärder med bevisad effekt:

• Ventilationsjustering och OVK – ett korrekt injusterat FTX-system kan ge 10–20 % energibesparing utan större investering
• LED-belysning i gemensamma utrymmen – typisk återbetalningstid är 1–3 år, och det är en av de enklaste åtgärderna att genomföra
• Energideklaration – från och med 2026 ställer EPC-lagstiftningen (Energy Performance Certificate) allt hårdare krav på energiprestanda. En uppdaterad energideklaration visar var ni förlorar energi och ger underlag för prioriteringar. Mer information finns hos Boverket.

Solceller och IMD – investeringar med konkret återbetalningstid

Solceller för en bostadsrättsförening har en typisk återbetalningstid på 8–12 år och kan minska elkostnaderna med 20–40 %, beroende på tagets läge och föreningens elförbrukning.

IMD – individuell mätning och debitering – innebär att varje lägenhet mäter och betalar för sin faktiska förbrukning av el eller varmvatten. Beteendeförändringen hos de boende ger erfarenhetsmässigt 15–25 % lägre total förbrukning. Det är en investering som betalar sig relativt snabbt och skapar rättvisare fördelning av kostnaderna.

Planerar ni också för elbilar bland de boende är det smart att koppla ihop energistrategin med installation av laddbox i BRF – det påverkar både elavtal och effektuttag.

Upphandling och avtalsöversyn – låghängande frukter för att sänka driftkostnader BRF

Många styrelser sitter kvar med gamla avtal år efter år. Det kostar pengar i onödan. En systematisk avtalsöversyn är ofta det snabbaste sättet att sänka kostnaderna utan en enda investering.

Prioritera dessa områden:

• Försäkringar – jämför vart 2–3 år. Potentiell besparing: 10–30 %. Marknaden förändras och premierna varierar kraftigt mellan bolag.
• El- och fjärrvärmeavtal – se över avtalsform (rörligt kontra fast pris) och tajma omförhandlingen rätt. Ett aktivt val kan ge flera tiotusentals kronor i besparing per år.
• Städ och fastighetsskötsel – konkurrensutsätt regelbundet och specificera tydligt vad som ingår i avtalet. Diffusa avtal leder till merbeställningar och dolda kostnader. Läs mer om vad ni bör kräva av er leverantör i vår guide om fastighetsskötsel för BRF.

Vattenförbrukning – den underskattade kostnadsposten

Vatten och avlopp utgör ofta 10–15 % av driftkostnaderna men får sällan samma uppmärksamhet som el och värme. Det är ett misstag.

Konkreta åtgärder ni kan ta direkt:

• Läckagekontroll – en droppande kran kan läcka tusentals liter per år
• Snålspolande armaturer i tvättstugor, källarutrymmen och övriga gemensamma ytor

På längre sikt är stambyte den viktigaste åtgärden för att säkra rörsystemet och minska risken för vattenskador. Det ska finnas med i föreningens underhållsplan och planeras i god tid.

Underhållsplan och långsiktig kostnadskontroll

En aktiv underhållsplan för BRF är inte en kostnad – det är ett verktyg för att undvika dyrare akuta åtgärder. Förebyggande underhåll kostar generellt 20–40 % mindre än reaktivt underhåll.

Exempel: Ett planerat takunderhåll för 300 000 kr kan undvika en akut takskada som kostar 700 000–900 000 kr inklusive vattenskador i lägenheter. Skillnaden är direkt kopplad till om underhållsplanen faktiskt följs.

Digitala verktyg gör det enklare för styrelsen att agera proaktivt. Sensorer för fukt och temperatur kan varna tidigt för problem, och ett system för digital felanmälan ger styrelsen full översikt över felanmälningar och åtgärdsstatus i realtid. Det minskar risken att små problem växer sig stora innan någon reagerar.

Börja med att kontrollera att er underhållsplan täcker minst 10 år framåt och att ni avsätter tillräckliga medel i årsbudgeten för planerade åtgärder.

Vanliga frågor om driftkostnader i BRF

Kan en bostadsrättsförening sänka avgiften?

Ja. Om driftkostnaderna minskar tillräckligt och föreningens ekonomi tillåter det kan styrelsen föreslå en avgiftssänkning på stämman. Det kräver att justerat resultat och likviditetsbuffert är på en trygg nivå – en sänkning av avgiften ska inte ske på bekostnad av underhållskapitalet.

Hur mycket buffert bör en BRF ha?

En vanlig riktlinje är minst 1 000–1 500 kr per kvm boyta i likvida medel. En förening med 2 500 kvm bör alltså hålla minst 2,5–3,75 miljoner kr tillgängligt. Exakt nivå beror på kommande stora investeringar i underhållsplanen.

Vad är justerat resultat i en BRF och varför är det viktigt?

Justerat resultat är årets redovisade resultat med avskrivningar tillagda. Avskrivningar är en bokföringsteknisk kostnad som inte påverkar kassaflödet, så justerat resultat ger en mer rättvisande bild av hur mycket pengar föreningen faktiskt genererar. Det är det mått ni ska använda för att bedöma om avgiftsnivån är hållbar.

Vad är en rimlig energikostnad per kvm för en BRF?

En välskött BRF bör ligga på 150–250 kr/kvm och år för uppvärmning och varmvatten. Äldre fastigheter utan genomförda energiåtgärder kan ligga på 350–500 kr/kvm. Skillnaden beror på byggnadens isolering, uppvärmningsform och om föreningen aktivt arbetat med energieffektivisering.

Vad är en felanmälan BRF?

En felanmälan BRF är ett formellt meddelande till föreningen om att något tekniskt är trasigt eller inte fungerar som det ska. Det kan handla om ett läckande rör i trapphuset, trasig belysning i källaren eller fuktskador i en yttervägg.

Felanmälan ska inte blandas ihop med en störningsanmälan – den gäller beteenden som hög musik från grannar. En felanmälan gäller fysiska fel i fastigheten, och föreningen hanterar dem på helt olika sätt.

God fastighetsskötsel i BRF bygger på att felen faktiskt rapporteras in.

Vem ansvarar för vad – föreningen eller du?

Grundregeln är att föreningen ansvarar för allt utanför din lägenhet, och du ansvarar för det som finns innanför väggarna. Men det finns undantag, och det är stadgarna som avgör exakt var gränsen går.

Föreningens ansvar: gemensamma utrymmen och stammar

Föreningen ansvarar för fasad, tak, trapphus, källare, tvättstugor och stammar – de rör som försörjer flera lägenheter med vatten och avlopp. Det juridiska stödet finns i bostadsrättslagen, men den exakta fördelningen regleras i föreningens stadgar.

Exempel på vad föreningen ansvarar för:

• Läckage från stammar eller avloppsrör
• Trasig hiss eller portkod
• Fukt i yttervägg eller grund
• Belysning i gemensamma utrymmen
• Tak- och fasadskador

Ditt ansvar som bostadsrättshavare

Du ansvarar för ytskikt som golv, väggar och tak – samt vitvaror, innerdörrar och installationer du själv satt in. Om du felanmäler ett fel som visar sig ligga inom ditt eget ansvar kan föreningen fakturera dig för utryckningskostnaden.

Är du osäker på vad som gäller – fråga styrelsen innan du anmäler. Det kostar ingenting och kan spara dig en oväntad faktura.

Så gör du en felanmälan i BRF – steg för steg

Att göra en felanmälan i BRF behöver inte vara krångligt. Följ dessa steg så landar ärendet rätt från start.

1. Identifiera felet – Var exakt är felet? Vilket utrymme, vilken del av byggnaden?
2. Dokumentera – Ta foton och notera datum och tid.
3. Avgör om det är akut – Vattenskada kräver omedelbar handling. Trasig glödlampa i källaren kan vänta.
4. Välj anmälningskanal – Digital portal, e-post eller telefon.
5. Skicka in anmälan – Beskriv felet tydligt och bifoga foton.
6. Spara bekräftelsen – Ärendenummer och tidsstämpel är ditt kvitto.

Dokumentera felet ordentligt

Ta alltid foton innan du anmäler – det tar 30 sekunder och kan vara avgörande om det uppstår en tvist. Notera exakt datum och klockslag, och beskriv felet i text: ”2026-03-12, kl. 08.30 – vatten rinner från taket i trapphuset plan 3.”

Kommunicera alltid skriftligt. E-post eller portal ger dig ett tidsstämplat spår som håller juridiskt.

Kanaler för felanmälan: digital portal, e-post eller telefon

De flesta förvaltare erbjuder digitala alternativ där du kan skicka in anmälan och följa ärendets status direkt i systemet. Läs mer om hur det fungerar i praktiken via digital felanmälan i BRF.

E-post fungerar lika bra – skriv ett tydligt mejl med beskrivning och bifogade foton. Telefon passar bäst vid komplexa fel, men följ alltid upp ett samtal med ett skriftligt meddelande.

Akut felanmälan BRF – när ska du ringa jour?

Vissa fel kan inte vänta till nästa arbetsdag. Akuta fel innebär omedelbar risk för person eller fastighet.

Exempel på akuta fel:

• Vattenskada – vatten som forsas in i lägenhet eller gemensamma utrymmen
• Gasläcka – lämna lägenheten och ring SOS Alarm (112) direkt
• Strömavbrott som drabbar hela byggnaden
• Hissen fastnar med personer inuti

Journumret hittar du på föreningens hemsida eller anslagstavlan i trapphuset. Beskriv felet kortfattat: vad det är, var det är och hur akut det är.

Efter felanmälan – vad händer sedan?

När din anmälan är inskickad ska du normalt få ett ärendenummer och en bekräftelse – spara det som referens. Akuta fel hanteras inom timmar, medan icke-akuta fel kan ta några dagar till ett par veckor.

Vill du följa upp ett ärende, kontakta förvaltaren med ditt ärendenummer som referens.

Om felet inte åtgärdas – dina alternativ

Om det gått rimlig tid utan åtgärd – eskalera. Börja med att kontakta styrelsen direkt via e-post med ditt ärendenummer och hur länge du väntat. Läs mer om styrelsens ansvar i en bostadsrättsförening för att förstå vilka skyldigheter som gäller.

I sista hand kan du vända dig till Hyresnämnden, som har rätt att besluta om tvångsåtgärder mot föreningen.

Vanliga frågor om felanmälan BRF

Vad kan man felanmäla i en bostadsrätt?

Du felanmäler fel i gemensamma utrymmen, stammar, fasad och tak. Fel inne i lägenheten – som trasiga vitvaror eller skadat ytskikt – är ditt eget ansvar.

Kan jag bli fakturerad för en felanmälan?

Ja. Om felet visar sig ligga inom ditt underhållsansvar kan föreningen debitera dig för utryckningskostnaden. Det händer till exempel om ett avloppsstopp orsakats av något i din lägenhet snarare än i stammen.

Hur lång tid tar det innan felet åtgärdas?

Akuta fel hanteras omgående, ofta inom timmar. Icke-akuta fel kan ta från några dagar upp till ett par veckor – förvänta dig ett svar inom 5–7 arbetsdagar för vanliga ärenden.

Vad innebär BRF-förvaltning i Bromma?

Förvaltning BRF Bromma handlar om att sköta det praktiska och ekonomiska arbete som krävs för att en bostadsrättsförening ska fungera smidigt. Det kan röra sig om allt från att betala fakturor och upprätta årsredovisning till att se till att trapphusen städas och värmesystemet servas.

Bromma är ett varierat område med fastigheter från tidigt 1900-tal fram till nyproduktion. Det gör att lokal kännedom spelar roll. En förvaltare som känner till Brommas fastighetsbestånd, kommunala kontakter och lokala leverantörer kan agera snabbare och mer träffsäkert än en aktör utan lokal förankring.

En förvaltare tar i praktiken hand om det löpande arbete som annars faller på styrelseledamöterna. Ni behåller ansvaret – men slipper utföra allt själva.

Teknisk och ekonomisk förvaltning – vad är skillnaden?

BRF-förvaltning delas vanligtvis in i två huvudspår: teknisk förvaltning och ekonomisk förvaltning. Ni kan anlita en förvaltare för båda, eller välja att köpa dem separat beroende på vad er förening behöver.

Det är vanligt att mindre föreningar klarar den ekonomiska förvaltningen internt men behöver hjälp med det tekniska – eller tvärtom. En seriös förvaltare erbjuder modulbaserade avtal så att ni bara betalar för det ni faktiskt behöver.

Teknisk förvaltning för BRF

Den tekniska förvaltningen omfattar fastighetens fysiska skick och drift. Det handlar om fastighetsskötsel för bostadsrättsföreningar – trappstädning, snöröjning, trädgårdsskötsel och tillsyn av gemensamma utrymmen.

Felanmälan och akut underhåll ingår också. Om en vattenskada uppstår klockan tre på natten ska det finnas en tydlig kanal att kontakta. En bra förvaltare tar hand om det här åt er och ser till att rätt hantverkare rycker ut.

På längre sikt handlar teknisk förvaltning om att planera framtida renoveringar. En underhållsplan för BRF beskriver vilka åtgärder som behöver göras de kommande 10–30 åren och vad de beräknas kosta. Det är ett ovärderligt verktyg för att hålla avgifterna stabila och slippa oväntade extrauttaxeringar.

Ekonomisk förvaltning för BRF

Den ekonomiska förvaltningen för BRF täcker bokföring, löpande redovisning, budgetarbete och årsredovisning. Det är arbetsintensivt och kräver god kunskap om bostadsrättsföreningars specifika regelverk.

Förvaltaren hanterar också avgiftsavier till medlemmarna och betalar föreningens leverantörsfakturor. Varje månad får styrelsen en rapport som visar föreningens ekonomiska läge – enkelt och överskådligt.

För styrelser utan ekonomisk bakgrund är detta en stor avlastning. Ni slipper hålla reda på momsregler, periodiseringar och specificerade balansräkningar.

Styrelsens ansvar och juridiska skyldigheter

Oavsett hur mycket ni delegerar till en förvaltare kvarstår styrelsens juridiska ansvar. Enligt bostadsrättslagen är det styrelsen som ansvarar för att föreningen förvaltas korrekt och att medlemmarnas intressen tillvaratas.

En förvaltare avlastar er i det operativa arbetet – men kan aldrig ta över det formella ansvaret. Beslut om stora renoveringar, stadgeändringar och ekonomiska åtaganden fattas alltid av styrelsen eller stämman. Läs mer om styrelsens juridiska ansvar i en bostadsrättsförening för att förstå var gränserna går.

Det är enklare än det låter. En tydlig förvaltare förklarar vad som är deras uppgift och vad som kräver styrelsebeslut – så att ni aldrig hamnar i en gråzon.

Vad kostar förvaltning BRF Bromma?

Priset för BRF-förvaltning varierar beroende på föreningens storlek, fastighetens skick och vilka tjänster som ingår. Den vanligaste prismodellen är en fast månadsavgift per lägenhet.

I Bromma ligger kostnaden typiskt i intervallet 300–700 kronor per lägenhet och månad för full förvaltning. En förening med 30 lägenheter betalar alltså ungefär 9 000–21 000 kronor per månad beroende på tjänsteomfång och förvaltare.

Enbart ekonomisk förvaltning är ofta billigare – räkna med 150–350 kronor per lägenhet och månad. Teknisk förvaltning prissätts ibland per uppdrag eller som ett paket med specificerade tjänster.

Full förvaltning eller delade tjänster?

Att samla teknisk och ekonomisk förvaltning hos en och samma leverantör har tydliga fördelar. Kommunikationen blir enklare, ansvaret tydligare och ni har ett enda avtal att hålla reda på.

Det kan ändå vara klokt att dela upp ansvaret om ni redan har en revisor ni är nöjda med, eller om er fastighetsskötare fungerar utmärkt. Utvärdera vad som faktiskt saknas i er förening – och handla upp enbart det.

Be alltid om skriftliga offerter från minst tre förvaltare. Jämför inte bara priset utan också vad som faktiskt ingår. En låg månadsavgift med många tilläggskostnader kan snabbt bli dyrare än ett allt-i-ett-paket.

Hur byter man förvaltare steg för steg?

Att byta förvaltare kan kännas omständligt, men processen är hanterbar om ni planerar den noggrant. Räkna med att hela bytet tar 3–6 månader från beslut till ny förvaltare på plats.

Börja med att granska ert befintliga avtal. Kontrollera bindningstid och uppsägningstid – många avtal kräver tre till sex månaders varsel. Missa ni den detaljen kan ni bli bundna ett år till.

Begär sedan offerter från nya förvaltare parallellt. Ni kan fatta beslut om byte på ett styrelsemöte, men beroende på era stadgar kan det krävas ett stämmobeslut om det gäller ett väsentligt avtal.

Söker ni efter en lokal förvaltare i Bromma? Kontakta Fastighetsförvaltning BROMMA redan idag

Checklista för ett smidigt förvaltarbyte

• Läs igenom befintligt avtal – notera uppsägningstid och eventuella bindningstider.
• Skicka skriftlig uppsägning i god tid och begär bekräftelse.
• Inhämta offerter från minst tre förvaltare – jämför tjänsteinnehåll, inte bara pris.
• Besluta om ny förvaltare på styrelsemöte eller stämma enligt stadgarna.
• Planera överlämning: nycklar, pärmar, digitala system, löpande ärenden och kontraktslista.
• Se till att den gamla förvaltaren lämnar ifrån sig all dokumentation inom avtalad tid.
• Informera boende om bytet i god tid – via anslagstavla, mejl eller föreningens app.
• Undvik att byta mitt i budgetperioden eller precis innan årsredovisningen ska upprättas.

En vanlig fallgrop är att glömma att informera leverantörer och banker om ny kontaktperson. Gör en lista på alla externa parter som behöver uppdateras.

Vanliga frågor om förvaltning BRF Bromma

Vad ingår i förvaltning av en bostadsrättsförening i Bromma?

Förvaltningen delas in i teknisk och ekonomisk del. Teknisk förvaltning inkluderar fastighetsskötsel, trappstädning, felanmälan och underhållsplanering. Ekonomisk förvaltning täcker bokföring, årsredovisning, avgiftsavier och leverantörsbetalningar. En lokal förvaltare i Bromma känner dessutom till områdets fastighetsbestånd, kommunala rutiner och lokala hantverkare – vilket gör arbetet snabbare och mer träffsäkert.

Vad är skillnaden mellan teknisk och ekonomisk förvaltning för BRF?

Teknisk förvaltning handlar om fastighetens fysiska skick och drift – skötsel, reparationer och långsiktig underhållsplanering. Ekonomisk förvaltning handlar om siffror: bokföring, budget, årsredovisning och avgiftshantering. Ni kan köpa dem separat eller som ett paket beroende på vad er förening behöver.

Vad kostar det att anlita en BRF-förvaltare i Bromma?

Priset beror på föreningens storlek och vilka tjänster som ingår. Vanligt är en fast månadsavgift per lägenhet – ofta i intervallet 300–700 kronor för full förvaltning. Enbart ekonomisk förvaltning kostar typiskt 150–350 kronor per lägenhet och månad. Begär alltid skriftliga offerter och jämför vad som faktiskt ingår.

Hur byter man till en ny BRF-förvaltare i Bromma?

Kontrollera uppsägningstiden i ert nuvarande avtal – ofta tre till sex månader. Begär offerter, fatta beslut på styrelsemöte eller stämma, och planera en strukturerad överlämning av dokument, nycklar och löpande ärenden. Processen tar typiskt 3–6 månader och bör inte sammanfalla med bokslutsperioden.

Kan vi anlita en förvaltare för enbart ekonomisk eller enbart teknisk förvaltning?

Ja. De flesta seriösa förvaltare i Bromma erbjuder modulbaserade avtal där ni väljer precis det ni behöver. Det är ett bra alternativ om er förening redan har delar av förvaltningen på plats och bara vill komplettera med specifika tjänster.

Vad är en underhållsplan och behöver vår BRF en sådan?

En underhållsplan beskriver planerade renoveringar och kostnader över tid – vanligtvis 10–30 år framåt. Det är inte ett lagkrav, men den är starkt rekommenderad och krävs av många banker vid lånefinansiering. Den hjälper er hålla avgifterna stabila och undvika oväntade extrauttaxeringar. Be er förvaltare om hjälp att ta fram en om ni saknar en.

Regler för andrahandsuthyrning bostadsrätt

Vill du hyra ut din bostadsrätt i andra hand? Då gäller det att känna till spelreglerna. Andrahandsuthyrning bostadsrätt regleras i bostadsrättslagen, och grundprincipen är enkel: du får inte hyra ut utan tillstånd.

Föreningen har ett intresse i vem som bor i fastigheten, och det speglas i lagen. Kolla även föreningens stadgar – de kan innehålla ytterligare regler som gäller just er förening.

Tillstånd från styrelsen krävs alltid vid andrahandsuthyrning. Hyr du ut utan tillstånd riskerar du att förlora din bostadsrätt.

Inneboende eller andrahandsuthyrning – vad är skillnaden?

Inneboende innebär att du själv bor kvar i lägenheten och delar den med någon annan. Det kräver normalt inte styrelsens godkännande.

Andrahandsuthyrning innebär att hyresgästen bor ensam i lägenheten medan du inte är där – du överlåter hela nyttjanderätten. Det kräver alltid styrelsens tillstånd.

Åker du utomlands i ett år och låter en kompis bo i lägenheten? Det är andrahandsuthyrning – inte inneboende.

Vad ändrades i reglerna från 1 juli 2026?

Från den 1 juli 2026 trädde nya regler i kraft som påverkar både bostadsrättshavare och styrelser. De viktigaste nyheterna:

• Styrelsen måste fatta beslut om andrahandsansökan inom en fastställd tid – annars räknas ansökan som beviljad.
• Kraven på skriftlig kommunikation skärptes – både ansökan och beslut ska dokumenteras.
• Reglerna för hur länge tillstånd får ges justerades för att minska risken för permanent uthyrning.

För bostadsrättshavare innebär det bättre rättssäkerhet. Boverket publicerar löpande information om hur lagändringarna ska tillämpas.

Giltiga skäl och hur du ansöker om andrahandsuthyrning bostadsrätt

Styrelsen kan inte neka en ansökan hur som helst – du måste ha ett giltigt skäl. Följande anses normalt giltiga enligt bostadsrättslagen:

• Utlandsvistelse – arbete, studier eller annat uppdrag utomlands
• Arbete på annan ort – du behöver bo på annan plats tillfälligt
• Provsammanboende – du provar att bo ihop med en partner och vill behålla lägenheten
• Svårsåld lägenhet – du har köpt nytt men inte lyckats sälja den gamla

Skälen värderas utifrån om du verkligen har ett beaktansvärt intresse och planerar att återvända. Vaga skäl som ”jag behöver pengar” räcker inte.

Steg 1: Skicka en skriftlig ansökan till styrelsen med ditt namn, lägenhetsnummer, tidsperiod, skäl och information om hyresgästen. Steg 2: Styrelsen ska behandla ansökan skyndsamt – från 1 juli 2026 gäller tydligare krav på handläggningstid. Det är styrelsens ansvar i bostadsrättsföreningen att göra en korrekt bedömning i varje enskilt fall.

Tillstånd ges normalt för ett år i taget. Vill du förlänga behöver du skicka in en ny ansökan med uppdaterade skäl.

Om styrelsen nekar – ansökan hos hyresnämnden

Får du avslag kan du vända dig till hyresnämnden och ansöka om tillstånd där. Hyresnämnden gör en självständig bedömning och kan bevilja uthyrningen mot styrelsens vilja.

Har du ett starkt skäl – till exempel ett dokumenterat arbete utomlands – är chansen god att nämnden beviljar tillstånd. Det är en viktig del av styrelsearbetet i en BRF att fatta välgrundade beslut som håller vid prövning.

Hyra, avgifter och skatt vid andrahandsuthyrning bostadsrätt

Hyran du tar ut får inte överstiga din faktiska boendekostnad – månadsavgiften till föreningen plus verkliga tilläggskostnader som el och internet. Du får inte göra vinst på uthyrningen.

Betalar du 4 500 kr i månadsavgift och 500 kr i el är 5 000 kr per månad maximal hyra. Tar du mer räknas det som oskälig hyra.

Föreningen har rätt att ta ut en avgift för andrahandsuthyrning. Avgiften får maximalt motsvara 10 procent av prisbasbeloppet per år – år 2026 ungefär 5 730 kr.

Hyresintäkter beskattas som kapitalinkomst. Du får göra ett schablonavdrag på 40 000 kr per år, och det överskjutande beloppet beskattas med 30 procent. Deklarera på blankett K6 – Skatteverket har detaljerad vägledning.

Otillåten andrahandsuthyrning – risker och konsekvenser

Hyr du ut utan tillstånd kan bostadsrätten förverkas. Det innebär att föreningen kan säga upp dig och kräva att du lämnar och säljer lägenheten.

Vanliga misstag att undvika:

• Hyra ut via Airbnb utan tillstånd – korttidsuthyrning räknas också som andrahand
• Glömma att förnya tillståndet när perioden löper ut
• Skriva för hög hyra i kontraktet
• Muntliga överenskommelser utan skriftligt avtal

Skriv alltid ett skriftligt hyresavtal – det skyddar dig om tvist uppstår.

Vanliga frågor

Kan BRF säga nej till andrahandsuthyrning?

Ja, styrelsen kan neka om skälen inte anses giltiga. Du kan då vända dig till hyresnämnden, som gör en självständig bedömning och kan bevilja uthyrningen mot styrelsens vilja.

Hur länge får man hyra ut sin bostadsrätt i andra hand?

Det finns ingen absolut maxgräns i lag, men tillstånd ges normalt för ett år i taget. Vill du förlänga behöver du ansöka på nytt med fortsatt giltiga skäl.

Vad händer om man hyr ut utan tillstånd?

Otillåten andrahandsuthyrning kan leda till att bostadsrätten förverkas. Föreningen kan då säga upp dig och kräva att du lämnar och säljer lägenheten.

Hur beskattas hyresintäkter från andrahandsuthyrning av bostadsrätt?

Hyresintäkterna beskattas som kapitalinkomst med ett schablonavdrag på 40 000 kr per år. Det som överstiger avdraget beskattas med 30 procent – deklarera på blankett K6.

Vad är stadgar bostadsrättsförening – och varför spelar de roll?

Stadgar bostadsrättsförening är föreningens egna regler – ett slags grundlag som styr hur föreningen ska skötas. De reglerar allt från hur stämmor genomförs till vem som ansvarar för underhåll av fastighetens olika delar.

Stadgarna är juridiskt bindande för alla medlemmar, styrelsen och föreningen som helhet. Det innebär att du som boende inte kan välja att bortse från dem – och att styrelsen måste följa dem när de fattar beslut. Läs gärna mer om styrelsens ansvar i en bostadsrättsförening för att förstå hur stadgarna påverkar styrelsearbetet i praktiken.

Grunden för stadgarna är bostadsrättslagen (1991:614), som sätter ramarna för vad en förening får och inte får bestämma om.

Vad måste stadgarna innehålla enligt lag?

Bostadsrättslagen kapitel 9 listar vad stadgarna alltid måste innehålla. Saknas en obligatorisk punkt gäller lagens regler istället – men det skapar onödig otydlighet för både styrelse och boende.

Här är de obligatoriska punkterna du behöver kontrollera:

• Föreningens namn och säte – vilket kommunen föreningen är registrerad i
• Ändamål – att föreningen upplåter bostadsrätter till sina medlemmar
• Insatser och årsavgifter – hur dessa bestäms och ändras
• Underhållsansvar – vad föreningen respektive bostadsrättshavaren ansvarar för
• Beslutsordning – hur stämmor kallas och beslut fattas
• Räkenskapsår – vanligtvis kalenderår, 1 januari–31 december
• Antal styrelseledamöter och hur de väljs

Om en stadgepunkt strider mot bostadsrättslagen är den ogiltig – lagen har alltid företräde. Föreningen bör då uppdatera stadgarna snarast för att undvika tvister.

Underhållsansvaret är en punkt som ofta ger upphov till frågor. Vill du veta mer specifikt vad som gäller vid ombyggnation och renoveringar, se vår guide om regler för renovering i bostadsrätt.

Skillnaden mellan HSB-, Riksbyggen- och Bostadsrätternas stadgemallar

De flesta bostadsrättsföreningar i Sverige använder en mall som utgångspunkt när de upprättar sina stadgar. De tre vanligaste mallarna kommer från HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna (tidigare SBC).

HSB:s och Riksbyggens mallar är anpassade för föreningar som är anslutna till respektive organisation och innehåller ofta bestämmelser om hur den anslutna organisationen ska vara representerad i styrelsen. Bostadsrätternas mall är mer generell och passar oberoende föreningar bättre.

En nybildad förening som inte är ansluten till någon organisation kan använda vilken mall som helst – men bör alltid anpassa innehållet efter sina egna förutsättningar. Ta hjälp av en jurist eller föreningskonsult om ni startar en förening från grunden.

Hur hittar du stadgar bostadsrättsförening – steg för steg

Det vanligaste problemet är att varken styrelsemedlemmar eller boende vet var stadgarna faktiskt finns. Här är tre sätt att ta fram dem.

1. Be styrelsen direkt. Styrelsen är skyldig att tillhandahålla aktuella stadgar till alla medlemmar. Skicka ett mejl eller fråga på nästa stämma – det är det snabbaste alternativet.

2. Beställ från Bolagsverket. Alla registrerade stadgar finns hos Bolagsverket. Du beställer kopian via deras e-tjänst eller per post mot en avgift på 125–250 kronor beroende på format. Handläggningstiden är vanligtvis några arbetsdagar.

3. Via HSB eller Riksbyggen. Är föreningen ansluten till HSB eller Riksbyggen kan du kontakta dem direkt för att få ut aktuella stadgar. De har ofta digitala versioner tillgängliga för sina föreningar.

Observera att det alltid är de registrerade stadgarna hos Bolagsverket som är de officiellt giltiga. Om styrelsen delar ut en version som inte stämmer överens med Bolagsverkets – gäller Bolagsverkets version.

Ändra stadgar bostadsrättsförening – så går processen till

Att ändra stadgarna kräver mer än ett vanligt styrelsebeslut. Processen är reglerad i lag och tar oftast flera månader från förslag till registrering.

Förstå gärna hur stämmoprocessen fungerar i sin helhet – läs vår artikel om så fungerar föreningsstämman i en BRF innan ni påbörjar arbetet.

Här är processen steg för steg:

• Steg 1 – Förslag: Styrelsen eller en medlem lämnar ett skriftligt förslag till stadgeändring.
• Steg 2 – Stämma: Förslaget tas upp på en föreningsstämma – antingen ordinarie eller extra beroende på hur bråttom det är.
• Steg 3 – Beslut: Enkel majoritet räcker för vissa ändringar, men de flesta kräver kvalificerad majoritet – minst 2/3 av de avgivna rösterna.
• Steg 4 – Eventuell andra stämma: Vissa ändringar kräver beslut på två stämmor varav en är ordinarie. Om bara den ena stämman godkänner faller förslaget.
• Steg 5 – Registrering: Stadgeändringen anmäls till Bolagsverket och registreras.

Registrera stadgeändringen hos Bolagsverket

En stadgeändring är inte giltig förrän den är registrerad hos Bolagsverket. Det räcker alltså inte med ett stämmobeslut.

För att registrera behöver ni skicka in stämmoprotokoll som visar att beslutet fattades korrekt, de nya stadgarna i sin helhet samt aktuella uppgifter om styrelseledamöter och firmatecknare. Registreringsavgiften ligger för 2026 på cirka 900 kronor för föreningar.

Räkna med en total tidsåtgång på 1–3 månader från stämmobeslutet till att ändringen är registrerad – beroende på om en eller två stämmor krävs och hur lång Bolagsverkets handläggningstid är.

Digitala stämmor och vad det betyder för stadgarna

Sedan lagändringen 2022 är det möjligt att hålla digitala och hybridstämmor i bostadsrättsföreningar. Äldre stadgar kräver dock ofta fysisk närvaro, vilket kan skapa problem.

Om er förenings stadgar inte uttryckligen tillåter digital eller hybrid stämma bör ni lägga till en sådan bestämmelse nästa gång ni ändrar stadgarna. En tydlig skrivning minskar risken för tvister om stämmans giltighet.

Vanliga frågor om stadgar i BRF

Hur hittar jag min bostadsrättsförenings stadgar?

Du kan begära dem direkt från styrelsen, ladda ned dem via Bolagsverket mot en avgift på 125–250 kronor, eller kontakta HSB eller Riksbyggen om föreningen är ansluten till dem. Styrelsen är alltid skyldig att tillhandahålla gällande stadgar till medlemmarna.

Vilken majoritet krävs för att ändra stadgarna i en BRF?

Vanligtvis krävs 2/3 majoritet på en föreningsstämma. Vissa ändringar kräver dessutom beslut på två stämmor varav en måste vara ordinarie årsstämma. Kontrollera alltid vad era befintliga stadgar anger – de kan ha egna majoritetskrav.

Vad händer om föreningens stadgar strider mot bostadsrättslagen?

Lagen har företräde. Den lagstridiga punkten gäller inte, oavsett vad stadgarna säger. Föreningen bör snarast uppdatera stadgarna för att undvika oklarheter och potentiella tvister.

Måste stadgeändringen registreras hos Bolagsverket?

Ja. Alla stadgeändringar måste anmälas och registreras hos Bolagsverket för att bli giltiga. Du behöver skicka in stämmoprotokoll, de nya stadgarna och styrelseuppgifter. Avgiften är cirka 900 kronor för 2026.

Hur lång tid tar en stadgeändring från beslut till registrering?

Räkna med totalt 1–3 månader. Om ändringen kräver två stämmor tar det längre tid. Därtill tillkommer Bolagsverkets handläggningstid samt eventuell tid för komplettering om ansökan är ofullständig.